Jag har alltid velat bli något inom teater. Att få stå på scen och vara någon annan, det är bland det ballaste man kan göra. Känslan av att vara någon annan och av att beröra publiken. Att vara på film är inte en stor dröm men att få spela på Dramaten är en stor dröm. Man kan inte tro att jag har sådana här drömmar eftersom jag aldrig pratat om dem eller gjort något åt dem. Jag vet inte hur jag ska nå mina drömmar, min verklighet är inte sådan.

Jag funderade och sökte t.o.m. in på ett gymnasium med teaterinriktning men den lades ner till min besvikelse. Hur hade det sett ut nu om jag gått på det gymnasiet? Jag tror och är nästan helt säker på att jag skulle varit annorlunda som person, på ett positivt sätt. Jag är nog för feg för att göra något åt saken. Någon dag..

Jag har spenderat kvällen med att umgås med min fina mamma och även lagt in de finaste låtarna på min iPod. Det var tänkt att jag skulle träffa en vän inne i stan ikväll men det blev inte av. Mycket annat hade jag inte kunnat göra eftersom jag ska upp tidigt imorgon för att spela match. Senare under dagen ska jag spela en till match och framåt kvällen har jag inga planer än. 

Alla sorters känslor väller upp ibland när jag lyssnar på den här låten. Jag lyssnade väldigt mycket på den för ungefär två år sedan och då var jag inte världens lyckligaste, även om jag inte vara deprimerad precis. Kort sagt så var jag inne i någon period då och den här låten beskrev så mycket för mig. Den fick mig att tänka på precis allt här i världen. Det måste vara något speciellt med låten...

Även om alla årstider är härliga på sina sätt så måste sommaren vara den absolut bästa. Känslan av värmen mot huden och solen som strålar mot ansiktet, det finns inte mycket som slår det. Att spendera en hel dag liggandes på en klippa och höra vågorna, ligga och sola och därefter ta ett dopp i det blå. Eller sena kvällar på en äng med ett härligt sällskap, bra musik och god mat. Vetskapen om att morgondagen förmodligen kommer vara lika härlig.




I Vejbystrand juli 2010